Vad gör en UX-designer?

Hur skulle ni beskriva rollen som UX-designer?

Andreas: Att jobba med UX handlar mycket om att designa en bra upplevelse och ett förväntat beteende hos användarna. Det betyder ofta att man arbetar växelvis med handgripliga moment som interaktionsdesign eller användningstester. Men det innefattar också en strategisk aspekt där man vill kartlägga långsiktiga mål och förstå hur man kan identifiera och lösa rätt problem hos användarna.

Erik: Det handlar mycket om att vara spindeln i nätet. Att vara den som väver samman olika perspektiv, allt från användare, affär och teknik, samt att föra samman olika kompetenser och mål inom en organisation och sedan omvandla allt det till något som användarna faktiskt vill ha. Det handlar om att förstå användarens drivkrafter och varför denne överhuvudtaget är i kontakt med ens företag.

Utöver det handlar det om att vara lyhörd, ödmjuk och empatisk. Det är en lång resa till att bli en duktig UX designer – man kan vara duktig på det praktiska och strukturella med att sätta ihop flöden, men om man inte har förmågan att sätta sig in i användarnas tankesätt och upplevelse, så blir det också svårt att uppnå bra resultat. Har man förmågan att på djupet empatisera med de man designar för, kommer man alltid kunna ta fram idéer som har potential att bli något riktigt bra.

Att jobba med UX handlar mycket om att designa en bra upplevelse och ett förväntat beteende hos användarna.
– Andreas Olsson

Hur kan en vanlig arbetsdag se ut för er?

Andreas: Ofta arbetar jag i tvärfunktionella team, bestående av designers, utvecklare, testare och projektledare. Där samlas man ofta på ett kort morgonmöte i anslutning till det projektet man arbetar med. Syftet är att ha en tydlig kommunikation kring vilka problem som ska lösas och vad man behöver hjälp med. Ofta handlar arbetet om att förbereda så att utvecklingsteamet bygger rätt saker, exempelvis genom research, design och användningstester.

Erik: Jag börjar ofta dagen med att läsa mail från olika kunder och kontakter som hört av sig. Sen åker jag ofta ut till en kund som jag sitter och jobbar hos, och då kan det antingen vara något praktiskt i ett projekt – som att tillsammans skissa upp flöden, design eller liknande som ska göras. Eller så håller jag workshops och utbyter erfarenheter hos kunder, ofta genom att visualisera olika insikter. Och på eftermiddagen kanske jag är hos en annan kund eller så har jag möten, eller är ute och gör intervjuer och användningstest på olika platser.

Hur ser framtiden för UX branschen ut och hur har den utvecklats de senaste åren?

Andreas: Min spaning är att fler företag upptäcker att ett användarcentrerat tänk är viktigt för deras förmåga att lösa rätt problem hos kunderna. Det innebär att fler UX-designers troligen kommer att inta mer strategiska positioner framöver, där man får möjligheten att påverka produktstrategin ur ett större perspektiv.

Erik: Den ser ljus ut, då det är en tjänst som är i en stark utveckling samtidigt som det finns ett växande behov. Man kan säga att det finns en stor teknisk och designmässig ”skuld” i samhället, och att samhället är fyllt av extremt tekniska lösningar som inte är anpassade efter människors behov och förmågor. Man har förbisett människan helt enkelt, och ignorerat henne under många år och det är något som många företag nu vill rätta till. Därför handlar en stor del av UX om att förbättra ”trasiga” lösningar från gårdagen.

Det som har, och kommer fortsätta att förändras i UX:arens roll, är att den har gått från att vara fokuserad på att designa användarvänliga gränssnitt till en mer övergripande roll, där man får ta ansvar för hela kundresan. Allt fler UX:are arbetar i gränslandet mellan UX och det som kallas tjänstedesign.

Vad är er erfarenhet av att hålla kurser på utbildningen UX-designer på Nackademin?

Andreas: Nackademin har en förmåga att locka studenter som är drivna och engagerade. Förmågan att vara orädd, vilja testa idéer och våga misslyckas är extremt viktig hos en UX-designer. Dessa egenskaper fick mig att inse att eleverna håller en bra nivå jämfört med UX-designers i näringslivet, även innan de är färdigutbildade. Deras drivkraft och engagemang skapar ofta en synergi som studsar tillbaka på utbildaren.

Erik: Extremt positivt, något av det mest utvecklande jag har gjort i mitt yrkesliv! Det finns en läromodell som kallas “The Learning Pyramid”, och som beskriver det mest optimala sättet att tillgodogöra sig ny kunskap: att få prova på hands on, samt att tvingas lära ut kunskapen vidare till andra. Jag försöker dels applicera det tillvägagångssättet i min egen utbildningsmetodik, men det är också så tydligt för mig själv hur pass mycket det utvecklar mina egna kunskaper, när jag blir tvingad att föra dessa vidare till studenterna. Det är också glädjande att kunna ge något tillbaka till andra, nya förmågor som kommer ut och förhoppningsvis bidra till något bra för dom. De ska ju bli mina framtida UX-kollegor!

Det är glädjande att kunna ge något tillbaka till andra, nya förmågor som kommer ut och förhoppningsvis bidra till något bra för dom. De ska ju bli mina framtida UX-kollegor! – Erik Lindahl

Vilka egenskaper bör man ha för ett bli en bra UX-designer?

Andreas:En bra UX-designer är en problemlösare. Det innebär att man löser användarnas problem genom att designa produkterna på rätt sätt. Men också att man bygger rätt produkter. För det senare krävs ett strategiskt tänk som blir allt mer viktigt i vår bransch. Man bör besitta förmågan att ifrågasätta och prioritera bland vilka problem man löser. En viktig aspekt att ta med sig i arbetet är förmågan att kommunicera kring vad man gör. Att blanda in utvecklingsteam och stakeholders i resan mot ett lösningsförslag hjälper er att skapa bättre produkter, men också att få dem att förstå vad man gör i sin roll som UX-designer.

Erik: Framförallt måste man ha en väl utvecklad förmåga i att kunna koppla bort sina egna perspektiv, fördomar och preferenser när man ska ta fram en design. Istället måste man förstå att en oändlig mängd av olika synsätt för att se världen existerar, och man måste kontinuerligt träna hjärnan i att sätta sig in i detta. Det viktigaste är att man alltid designar för mottagarens behov, och inte utifrån sina egna preferenser.

Man behöver nog också vara bekväm i ett slags ”strukturerat kaos”; rollen handlar mycket om att finna ordning i kaoset, samt om att hitta mönster. Man måste försöka se de gemensamma nämnare som finns, att hitta kopplingar och behov som finns mellan flera olika människor och så designar man utifrån det.

Vid fler frågor kring utbildningen UX- Designer, hör av er till Mikael Boman på mikael.boman@nackademin.se, som ansvarat för UX-programmet i tre år på Nackademin.